Sent

I helgen är det dags för Animeckacon 2.0 - konventet som jag har engagerat mig i över ett år. Nu är det dags, allt börjar klappa, de sista sakerna sätts på plats, men det är mycket som lämnas in i sista minuten och det är därför jag nu de senaste dagarna har lagt mig några minuter efter att det blivit en ny dag. Jag har skrivit och kollat och skrivit och klippat och klistrat - och jag är inte klar än!

Aja, det är en del av det och jag kan ju inte säga att jag inte gillar det precis... Kul är det att göra saker, att göra klart ett projekt :)

Nä, nu ska jag klättra ned för stegen, borsta tänderna och klättra upp igen :) Oja, trappan är borta och är inte tillbaka förens på torsdag... vi har varit utan en trappa i en vecka nu... man uppskattar de små sakerna helt enkelt, det är verkligen superläskigt att bara ha ett hål där trappan en gång stod! Känns ju som om man ska falla ned ju!

Underbar musik! Underbar text!

Minnen

Idag på tåget in till Stockholm (jag skulle titta på lokalen inför Animeckacon) kollade jag igenom min kalender i brist på annat att göra.

Det är en väldigt bra kalender, den har mycket plats för text men framför allt finns det finurliga fickor att spara små lappar i, lappar som betyder något. När jag slutade skolan tog jag ut dessa lappar, trodde jag...

Först hittade jag en lapp som var från Nicki. Det var en bild på "feedbacktrappan". I ett nötskal är det en bild
som visar hur man kan ta emot feedback.

När jag fick den här lappen i samband med att min träning och viktnedgång gick långsammare än förväntat var jag på "förklara", jag skyllde på att jag inte hade ork. (och efter en pratstund klättrade jag ett steg på trappan)

Fast egentligen var det inte den här lappen som berörde mig mest. Nej, det var två lappar med ord som jag hade skrivit. Ord som inte mådde bra.

Texten heter "90-kilometer-i-timmen" och den handlar om hur stressad och pressad jag kände mig just då när jag skrev den här texten. Jag var stressad och pressad bara på grund av mig, fast det förstod jag inte då, för när jag skrev den här texten skyllde jag på skolan (ganska enkelt att gissa var jag låg på den där trappan...).

Jag mådde verkligen inte bra då, vid det tillfället var det nästan sex månader sedan jag hade "sprungit in i en vägg", jag hade pressat mig för hårt så att jag till slut bröt ihop och jag antar att när jag skrev den här texten var jag orolig att det skulle hända igen. Fast det hände inte och mycket är tack vare hon som nämns i den gröna delen av texten. <3

Det är egentligen fantastiskt att jag hittade de här lapparna. Jag skrev nämligen många sådana lappar under mitt sista gymnasieår men jag rev alltid sönder och slängde dem. Då hade jag fått det jobbiga ur systemet och varför skulle jag spara bevisen för något som var (ofta) negativt? För jag gillar verkligen inte att ha negativa tankar/känslor i mitt system. Jag tycker inte att man ska behöva ödsla tid och energi på något som får en att må dåligt när man kan lägga tiden på att må bra!

Jag älskade skolan och det gör jag fortfarande. Skolan och lärarna gjorde aldrig något fel. Det var jag som gjorde "fel", det var jag och endast jag som satte press på mig själv. Jag har lätt att göra det och jag tror lite att det beror på att jag tycker att det är så kul att göra bra ifrån mig men det är värt att komma ihåg när jag så småningom börjar plugga igen...

Och imorgon blir det Harry Potter på bio med Matilda, jag är så peppad!

(låt som får mig på bra humör, det var helt underbart att köra dance till den här låten!)

Farsdag

Igår var det farsdag och enligt traditionen bakade jag en chokladtårta.

Så här såg den ut:

Jag prioriterar just nu, så därför skriver jag ingenting i bloggen för tillfället men snart, snart ska jag skriva. Ha det bra!

Sömnbrist

Just nu, klockan 22:41 så vill jag göra så mycket. Jag vill skriva, fixa musik till mobilen, städa och se en massa videor på Youtube. Men det tar emot, det tar emot eftersom jag ska upp klockan sju imorgon bitti och jag vet att om jag tar bort fler timmar med underbar sömn kommer den här veckan att bli jobbig. Konstigt att det ska vara på det sättet.

Hur som helst, ville jag bara säga att jag mår väldigt bra. Jag har gått ner lite i vikt vilket alltid boostar självförtroendet och gör en piggare! Dessutom börjar jag trivas ännu mer på jobbet (inte för att jag har misstrivits innan, det är bara att nu känns det verkligen riktigt bra att cykla iväg till jobbet) och jag får saker gjorda. Jag är igång helt enkelt, saker stryks på min to-do-list och det känns jättebra!

Så jag ville bara berätta det att allt är bra och att jag lyser som en sol!

Dessutom vill jag uttrycka en extra tacksamhet till min käraste vän Matilda, det är så fantastiskt att en människa behöver göra så lite för att få en annan att känna sig fantastisk! Det är magiskt det du gör (och obeskrivligt för den delen)!

Puss och kram på er alla!

Låt som jag har på hjärnan! Glee gör Rocky Horrror!